Innan jag skulle börja städa kollade jag igenom min gamla skivsamling. Jag letade inte efter något speciellt och fastnade för "Soundtrack of our lives" Behind the music. Satte på den och började städa. Dammsög hela huset och dammtorkade där blomorna stod. Ducshade blommorna och inser att jag är kär. Jag blev så lycklig att jag var tvugen att sätta mej framför cd-spelaren och bläddra i cd fodralet. Vilka texter. Vilken röst. Jag har alltid älskat Ebbots röst, det var så länge sedan jag hörde den. Kanske det inte är kärlek jag känner? Men jag har inga ord att kunna beskriva det bättre på.
Det är samma känsla som när man sett en väldigt bra konsert, eller en underbar teater. Eller läser en fantastiskt text, eller kramar någon speciell och det känns som om man kommit hem. Jag känner mej drogad och får det perfekta ruset, så man vill både gråta och skratta samtidigt. Så känns det!
Och samtidigt lidelsefullt som vid olycklig kärlek, så känns det idag.
Bästa låtarna; Still Aging, The flood, Mind the gap
Stor fet puss till Soudtrack of our lives!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar