Jag vet inte vad jag ska tycka om facebook egentligen. Jag har letat upp massor av bekanta som jag stött på genom livet men jag tycker det känns lite obekvämt att kontakta dom ändå. Så jag gör det inte, bara sånna som jag känner väl, eller kände väl en gång i tiden. Folk ändras ju. Tänk om dom inte vill bli vän med mej, utan tycker bara att jag är klängig och vill samla kompisar till listan.
Det påminner om skolan när man frågade changs på någon. Fast det gjorde aldrig jag, jag var aldelens för blyg och rädd att bli ratad. Samma sak nu tydligen. Jag får vara glad att jag slipper vara artigt social med någon som inte är intresserad av mej längre.
Folk jag träffar förstår inte att jag är blyg, jag pratar, är social och beter mej ganska normalt. Men om någon jag gillar extra mycket dyker upp blir det jobbigt. Då pratar jag för mycket eller blir tyst och jag inte vet vad jag ska säga.
Dr Phil säger att den största skräcken hos alla människor är att bli avvisade, så jag känner mej inte ensam.
Jag ska öva på att bli modigare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar