Brev och vykort

Idag har jag ont i handen efter att jag igår skrivit en bunt med vykort. Jag måste skriva mer handskrivet, träna upp handstilen lite. Jag gillar skrivstil. Skriver folk skrivstil idag eller textar de flesta?
Ett mail är ett mail. Men ett handskrivet brev är en present. Tycker jag i alla fall. Fast här håller inte min man med. Några dagar innan han fyllde år frågade han vad han skulle få. Jag ville inte säga naturligtvis. Han tjatar och tjatar, så då säger jag:
"Okej, du ska få ett handskrivet kärleksbrev" Han tittar på mej och säger "Det vill inte jag ha, jag vill ha en grej"
"Men du får ett brev" svarar jag. Han fortsätter "Men jag vill ha en grej" och just där tappade jag lusten att skriva ett brev till honom. Kanske ett brev inte är en present ändå...
Nu har jag skrivit ett otal vykort till folk som passerat i mitt liv. Att ha tillgång till Facebook är lite som att vara med i "Här har du ditt liv" fast utan en programledare som kan orientera en. Nästan lite nervöst och skrämmande.
Snart har jag skrivit klart, och jag ser att vykorten jag skriver idag går knappt att läsa så det är bara att träna, träna mera.