Om jag säger det i morgon kan jag sova gott sedan.

Nu har jag bestämt mej. Jag måste sluta min skola. Jag måste vara kreativ, skapa något, annars mår jag inte bra.
Sluta skolan var ett lätt beslut. Det svåra är att berätta det för min lärare. Jag är rädd att hon börjar gråta. Ja, jag tror hon kommer göra det. Hon blir i alla fall väldigt besviken, om jag har tur blir hon arg. Men hon är mer en sådan som gråter.
Jag har inte sovit bra på två nätter nu bara för att jag måste berätta det för henne. Jag vill inte göra illa någon som jag tycker om, men ibland är det tydligen tvunget.
Om jag säger det i morgon kan jag sova gott sedan.

Min älskade skola har blivit tråkig

Gud vad alla människor sitter och bloggar. Alla utom jag! När får dom tid över till det? Smygbloggar dom på jobbet? På den där 15 minuter långa kafferasten? Eller är alla arbetslösa? Eller får dom betalt för det?
Jag får inte ihop någonting. På min skola finns ingen tid över till något. Vi blir dränkta i läxor på morgonen och sedan har vi den stressen över oss resten av dagen. Vi blir placerade i olika rum för att inte prata med varandra. Sekunden efter vi slagit ihop boken vi läst hör vi:
"Har du läst ut den nu?"
"Ja"
"Då kan du skriva bokrecensionen nu"
Vi får inte ens tid att smälta det vi nyss läst. Det är bara gå bort till de skitiga tangentborden till pc datorerna och börja. Vore kanske trevligt att samla tankarna och reflektera över vad det stod i den där boken. Vi hinner sällan bli klar med våra uppgifter och sedan börjar nästa pass och ett nytt ämne. Läxan hänger kvar i en form av stressklump då vi inte får avsluta det vi börjat. Det är en stressläxa tills imorgon eller tisdag, eller tors...
"och så glöm inte träna på de nya orden, diktamen i morgon"
"Okej" säger vi, och samlar ihop en trave böcker.
Hemma väntar en annan läxhög från universitetet. Jag känner att min kreativa tid är lika med noll.
Jag vill inte ha det så.

Två saker

Idag hände två saker. Jag fick besked på hur stor CSN skuld jag har, och jag hittade min försvunna bokningsbok (under en CD) bara några minuter senare.
Två timmar innan det, satt jag på ett fik och sa till min man att skolan jag går på inte tar mej åt rätt håll.

Saida, hjälp!

Det råder kaos då jag tappat bort min bokningskalender. Kaoset är inne i mitt huvud då jag inte vet när det kommer att plinga på dörren. Enda sättet att få tillbaka den är att köpa en ny. För det är väl så naturlagen fungerar?

Enda gången jag behöver Saida så är hon död.

Tisdag

Halva klassen var borta idag. Det blev ingen diskussion ang homobröllop i kyrkan. Det blev ganska menlöst och ointressant då vi bara gick igenom vilka som var för och vilka som var emot.
Vår lärare citerade den där filosofen som sa: Jag kanske inte tycker som dej, men jag skulle kunna dö för att du ska få ha rätten till din åsikt.
Vad finns det att tillägga efter det?

Jag ska sluta gå i skolan på tisdagar. Jag ska ju egentligen inte vara där (jag tycker bara det är kul och intressant). Jag ser inte hur tisdagarna ska ta mej närmare mitt mål. Jag vill skriva, inte sitta och diskutera nyheter.

Inte

Tid existerar inte.

Klotter på Max

-Mamma! vad står det här? säger min fyraåriga dotter och pekar på ordet kuk som är inristat på bordskanten.
Vad ska jag svara? Ska jag säga kuk? då kommer hon att fråga vad det betyder och då måste jag svara på det också. Jag testade ignorera hennes fråga ett litet tag. Det gick inte. Hon började tjata istället. Det var ett klassiskt klotter, tidlöst. Alla skolor fylls med samma klotter nu som för 20-30 år sedan. Vad är det man vill uttrycka med det ordet egentligen?
-Det står kuk, det är ett slang ord för snopp, sa jag tillslut.
Min dotter sa ingenting, verkade helt ointresserad. Pekade på andra bokstäver och frågade samma sak. Jag tror det var några ord finska, de hade mycket konsonanter. Hon verkade inte bry sej och det gjorde inte jag heller.

Energin är borta

Så hade jag klätt mej för kvällen igår och tagit på de svarta skorna.
-Ta det försiktigt i de där, det är halt ute, sa min man.
-Är det jättehalt? ska jag ta på mej broddarna? sa jag.
-Broddar på en rockkonsert? Jag skulle inte ha det, svarade min man.
Jag fick trippa på tå hela kvällen.
Annars var det väl ganska bra. Jag hoppade och klappade händerna utan uppehåll i nästan två timmar. Att klappa i takt och sedan applådera efter varje låt sliter lite på mej, fast det märkte jag inte då. Mina händer är ömma som blåmärken idag och det tjuter lite i öronen.
Jag tror aldrig jag varit ute på en helg i Umeå och jag tänker inte göra om det. Hela min lediga dag då jag ska ladda batterierna inför veckan har varit mer kostsam på energi än bidragande. Jag vill vara hemma i morgon och läsa böcker men istället ska jag gå i skolan och jag har inte gjort mina läxor än.

Jag visar nästan aldrig mina tatueringar offentligt. Hatar att prata om det, men av någon anledning kommer alltid samtalet upp ändå och jag drar mej för att berätta om det och är tyst när folk frågar vad jag jobbar med. Men jag träffar alltid några kunder som pratar om det med mej och dom har alltid vänner som vill prata om det, och det känns som jag får cancer under tiden. Men jag gillar mina kunder och jag vill gärna prata med dom...ändå.
Jag vill inte vara tatuerare, det är inte min identitet.

Nostalgi

I dag saknar jag Stockholm. Jag saknar till och med Kvarnen som jag hatade att jobba på. Det är tio år sedan. Fast idag kommer jag bara ihåg hur roligt det var där. Undrar vad sanningen är?
Kanske beror det på det där telefonsamtalet som dök upp i dag?
Kvarnen är över 100 år gammal och det har varit tre dödsfall där. Inget av dom hände när jag jobbade. Den mest kända är väl han som somnade med en pytt i panna köttbit i halsen och kvävdes till döds. Min arbetskompis hade märkt stolen han satt på med ett knivjack när hon jobbade, hon ville inte sitta på den.
Jag vill skriva en novell om det första dödsfallet som var på 70-talet någon gång. Det är mindre förutsebart men lika tragiskt.
Enligt Stephen King ska man aldrig berätta om det man skriver för någon för det dränerar energin. Så det är väl kört med den nu.
Jag saknar Stockholm eller det kanske bara den där gamla känslan?

Focus

Jag borde inte skriva om Gud. Jag borde skriva mina noveller istället. Noveller om knepiga människor som vill ha tatueringar. Eller om underliga möten på krogen. Jag behöver bara lite focus. Var är min focus?
-Där!

Nehä!

Jag råkade visst skriva om Gud igen.

Medan halva svenska folket just nu är fulla och hoppas på ragg i kväll så ligger jag i min säng och tänker på min läxa. Jag ska skriva om varför jag är för att homosexuella ska få gifta sej. Min klasskompis ska skriva om varför hon är emot det. Det är den lätta biten. Speciellt då jag tydligen inte är religiös. På tisdag ska jag sedan läsa hennes teorier och dom ska bli mina. Och hon ska föra talan för mina. Sedan ska vi stå och diskutera detta inför klassen och jag ska försvara hennes åsikter.
Det betyder att jag kommer att bli kristen och tycka att kvinnliga präster är fel och homoäktenskap har med djävulen att göra. Jag kommer att bli en skådespelare i några minuter. Ska jag vara helt ärlig är jag lite rädd. Tänk om jag hjärntvättas av mej själv. Tänk om jag går in i rollen så hårt att jag börjar ta till mej det?
Gud som ska ha skapat allt liv på jorden (även homo människor) men dom har ingen rätt tro på honom, eller har dom det om man är bokstavstroende?

Det kanske är ganska bekvämt att ha en Gud ändå. Då har jag alltid någon och skylla på och någon som förlåter mej om jag gör något dumt. Eller så måste jag kanske sona mina synder resten av livet? Den kroniska skammen kommer aldrig lämna min sida. Men alla människor är väl ganska lika i grunden, gör inte de flesta av oss samma fel? det hör väl till den mänskliga och personliga utvecklingen?
Jag tror de flesta religioner har en bra moral och guidning om hur man ska leva. Det är väl fullt med exempel på rätt och fel i alla biblar?
Jag vet inte. Kanske jag gör som många andra i kväll. Jag kanske tar ett glas vin, hoppar i sängen och hoppas på ragg i kväll.

Förebilder

I dag satt jag och en klasskompis och diskuterade män. Vi började prata om hur samhället såg ut och så undrade vi vilka manliga förebilder som Sverige och världen har. Det var ganska intressant, speciellt när vi började leta efter levande.

Ebbot

Jag gillar "Soundtrack of our lives" och på lördag spelar dom här i Umeå. Vore intressant att se hur Ebbot sjunger live. Jag gillar hans röst och hur han sjunger. Jag misstänker det kommer vara fantastiskt.
Vad jag däremot inte gillar är att det är massor med andra band som spelar och att det kommer att vara massor med folk där. Jag är en person som aldrig skulle åka på en festival även om jag fick betalt, det är bara inte min grej. Tack och lov spelar dom tidigt på kvällen så jag kan fly fältet sedan. Jag ser verkligen fram emot det.
Undrar om det finns biljetter kvar?

En snorig torsdag

Har varit hemma i dag också. Jag har tittat på Oprah som handlade om varför folk gifter sej. Det var nästan intressant faktiskt. Det visade sej att människor hade väldigt många olika anledningar till varför dom gifte sej. Det tråkiga var att hela programmet var som en timmes lång reklamfilm för en film som hette "Why did you get married?" vilket var mindre intressant.
Men det dög som underhållning en snorig torsdag.

Bästa bäret: Körsbär!

Bara för att jag själv ångrar alla mina egna tatueringar betyder ju inte det att jag tycker det är fult. Jag har bara inget behov av dom längre. Men det roliga är att det finns flera tatueringar som jag har velat ha och som jag är extra förtjust i. En klassiker som aldrig blivit av för mej själv är körsbärsklasar ovanför hälarna. Jag hade faktiskt bokat tid för det men avbokade av någon anledning. Nu har jag gjort bären på en trevlig tjej som verkligen förtjänar dom.
Körsbär är mitt favorit bär både på grund av smaken, färgen och formen, dessutom symboliserar körsbäret även oskuld. Ser ni ett körbär med vingar på betyder det att oskulden flugit sin kos. En grupp jag lyssnade ganska mycket på tidigare hade det fantastiska namnet "Cherry poppin´daddies" men det är några år sedan. Undrar om det är lika bra idag?
Och precis som med musik som med tatueringar, är det bra, är det bra (50 år senare också). Vissa låtar är alltid bra och vissa tatueringsdesigner är också alltid bra. Därför gillar jag traditionellt.

En studieteknik

Jag har blivit pigg igen. Kanske är det Echinagards förtjänst? Hoppas jag kan gå till skolan i morgon. Vi har en ny lärare där på tisdagar. Han heter Anders och frågade oss hur vi ville lära oss saker. Kanske han undrade då hela klassen är dyslexiker?
Jag tyckte vi borde ha gymnasik då det är vetenskapligt bevisat att de som motionerar får betydligt bättre studieresultat än övriga. Så nu ska vi ha ett speciellt gympass för att få höger och vänster hjärnhalva att arbeta bättre och en promenad på det. Vår lärare Anders tyckte också att vi skulle använda oss av samma sätt som judarna lär sej Toran. Judarna är otroligt framgångsrika världen över och mycket tack vare hur dom lärde sej Toran. Alltså inte VAD dom läste utan HUR dom gjorde det.
Tydligen går det ut på att man jobbar i par. En ett år äldre än den andra. Då har den ene lite mer kunskap men dom ligger ganska lika i utvecklingen. Dom läser samma text var och får sedan filosofera över stycket. Efter det diskuterar dom sina tolkningar. Här har dom kanske något att lära av varandra. Det mest intressanta kommer sedan (speciellt om dom har olika syn) Då ska dom byta åsikter med varandra. Så han som tyckte "A" hade fel ska försöka tänka som honom och försvara hans sätt att tänka. Och vice versa. Det här är tydligen hemligheten i deras framgång. Dom lär sej empati och tänka som andra människor och dom lär sej diskutera framgångsrikt.

Fortfarande sjuk

Jag har fått min man till att köpa chips, dipp, läsk och godis tills i kväll. Så sjuk är jag. Jag vill titta på film och få fotmassage.
Det är inte så bra att vara sjuk som jag har hoppas. Ganska tråkigt faktiskt. Jag tänkte blogga hela dagen men jag är för trött och mosig. Har skrivit flera menlösa inlägg som jag inte velat lägga ut. Det går bara inget bra idag.

Carolina

Jag är hemma i dag. Sängliggande sjuk. Det är trevligare än jag trodde. Avkopplande. Jag har bara legat och flippat på tv kanalerna. Jag vet inte ens vilka kanaler vi har då vi sällan ser på tv. Men det är mest bara skräp.
Råkade förresten se lite av "i huvudet på Carolina Gynning" på kanal 5 i går. Fick dessutom ett sms från kanal 5 om att jag inte borde missa det. Jag antar dom satsat ganska hårt på det med tanke på reklamen.
Jag blev förvånad över hur uselt det var. Jag har bara läst om henne i tidningar men då har jag fått intrycket av att "allmänheten" gillar hennes stil. Någon slags klass har hon tydligen om man jämför henne med Linda Rosing. Vad vet jag? Jag tyckte programmet var riktigt dåligt. Hon skrattar precis hela tiden åt ALLT, och verkar ganska lättpåverkad, hur gammal är hon? 17 år?.
När hon träffade några brudar som vaxade sig mellan benen och analen med hjälp av en bil och åt kamelpenis kändes det inte ett dugg intressant. Mer desperat. Dessa brudar ville vara en förebild för tjejer och visa att man kan göra vad man vill. Carolina tyckte det var de coolaste brudar hon någonsin träffat. Personligen tycker jag något annat.
Carolina Gynning är säkert trevlig och snäll som person, det betvivlar jag inte. Men att försöka chocka och påverka människor till något positivt med detta program går nog inte.
Jag tror jag skulle bli med förvånad om det fanns en vanlig tjej, i en vanlig stad, som var äkta lycklig, med självrespekt och inte behövde chocka folk för att bli sedd och bekräftad. Men sånna finns väl inte längre, eller?
Jag gilla Carolina Gynning, men kanske mer för hennes utseende än för vad hon skapar.

Nej! inte nu

Jag har blivit sjuk, det är därför jag är trött. Täppt i näsan och ont i hals och huvud. Ska försöka tvinga mej till skolan i morgon ändå. Kanske det var därför mina önonvitor var så ömma och röda i morse?

Två brudar på bröllopstårtan!

Oj jag är jättetrött. Ska livet var så här? Jag har varit i skolan och diskuterat homoäktenskap. Det tog ganska mycket energi från mej efter det som var flera i klassen som var emot det. Tydligen visar undersökningar att 7 av 10 är för det och det tycker jag är bra. Jag är inte nog religiös för att se några hinder i ett homoäktenskap. Jag förstår inte hindret. Skulle hindret vara Gud? eller vanliga människor som har rätten att bestämma över andra?
Det ska bli intressant att se hur politikerna löser det.
Jag är även för bigami. Vore superbra om min man hittade en brud till då kunde jag få en väninna och vi kunde använda henne som barnvakt. Bigami har väl en mer praktisk orsak än kärlek? Det är kanske bara vi i rika länder som kan kosta på oss den lyx att gifta sej av kärlek?
Jag har hört att av alla äktenskap i värden är det bara 5% som gifter sej av kärlek, de andra har mer praktiska orsaker.
(obs! detta är något jag HÖRT och jag vet inte om det stämmer, men jag är för trött för att kolla upp det)

Allt är som vanligt igen

Min man kom hem i eftermiddag och ett litet kaos utbröt fast under ganska kontrollerade former. Han packade upp sina prylar och sedan blev det lite tyst. Min son frågar: "Sitter pappa vid datorn?" "Nej, han är och handlar mat" svarade jag. "Kunde inte du ha handlat mat? pappa har ju jobbat hela helgen och är trött, det ska väl inte han behöva göra?" Ojdå, inte visste jag att barn kunde tänka så? Jag sa naturligtvis att han hade rätt, men då jag inte har något körkort (eller pengar) blir det ganska svårt.

För övrigt har jag en liten hemlighet: Jag ska börja tatuera igen! Vi letar lokal (en hemlig lokal) och jag tänker bara tatuera tjejer och endast traditionellt. Inget hemtecknat klotter! Hi hi hi...
Bara ni som läser bloggen vet det. Så shysssss! Jag är inte till för alla.

Disk

Maskindiskmedlet var slut. Jag tog tag i disken förhand. Överraskande nog var det riktigt trevligt. Jag har funderat i flera år om jag ska börja diska förhand. Det finns många fördelar med det, ekonomiskt, miljövänligt, meditativt och jag tror Buddismen rekommenderar att göra det. Och ärligt talat tar det nog inte så mycket längre tid än att fylla diskmaskinen.
Ska kolla med min man, han blir ju också involverad i det.
Nu ska jag steka spenatpannkakor till barnen. Jag känner mej som en klassisk hemmafru och finner det avstressande och stimulerande samtidigt.

Minnesförlust

Gårdagen bara försvann, jag kommer ihåg att jag hade yoga med barnen och lagade mat, annars vet jag inte vad som hände.
Jag väntar med spänning på mina hormonpiller som jag beställt. Kanske minnet och annat trassel blir lite bättre.
Krävs tålamod bara.
Idag är mina barn griniga och förkylda så jag är hemma med dom.
Just nu jag saknar sommaren, jag vill cykla. Är inte februari bästa månaden att resa bort? Jag ska i och för sej resa till Luleå den 7 februari, men det är väl inte direkt varmt där.
Men det ska bli roligt ändå.

Lördag är bra

Jag tycker om att vara själv med barnen på helgerna. Idag har vi lekt "Kom alla mina små kycklingar" (jag var mamma, min son vargen och min enda dotter kyckling) men det gick över förväntan. Sedan har barnen hoppat höjdhopp och så avslutade vi dagen med att göra hemgjord pizza. Tvätten är gjord så imorgon förtjänar jag att slappa hela dagen.
Jag har inte lyckats se någon av filmerna jag lånat.
Kanske i kväll...

Min kvälls bön:
-Gode Gud, låt mina barn somna snabbt och inte vakna sjuka och hosta och dricka vatten hela natten. Allt jag vill är att få 125 minuter ifred så jag kan se en film. Är det för mycket begärt?

imorgon kan jag ge besked om Gud finns eller inte.
Själv har jag mina aningar...

Miljövänlig

Jag gillar inte kyla så en liten del i mej är glad för att det varit plusgrader i över en vecka. Men en annan del i mej blir ganska orolig då det egentligen borde vara 25 minus. Det verkar inte bli något väder för skidor, spark, och skridskor.
Jag har funderat lite på det här med miljön.
På ett sätt känns det som att: vad hjälper det om jag drar in på elen? eller inte tar bilen till Ica? Om jag cyklar istället för att ta bussen? Bussen kör ju ändå och elen är ju i uttaget i alla fall. Jag är ju bara en liten människa i Sverige. Sverige är ett mycket litet land. Även om alla svenskar blir super miljövänliga hur stor effekt har det på hela jordklotet egentligen? och vad gör då min lilla insats?
Men sedan tänkte jag; eftersom jag vet om att man ska vara miljövänlig, och att jordklotet blir friskare av det, så varför inte? Ska jag inte vara en förebild och visa rätt och fel till mina barn? Visa respekt till alla barn som växer upp nu. Då skulle jag själv må bättre av bara tanken och bara det gör det värt det. Och kanske det visar en mätbar effekt någonstans om jag är miljövänlig?

Nu har jag lite dåligt samvete för alla de där blöjorna jag slängde när barnen var små. Jag visste redan då att det tar 100 år att för naturen att bryta ner EN blöja. Efter fått reda på det köpte vi tygblöjor, men dom var ju äckliga och gav så mycket utslag så vi använde dom inte.
Nu råkar jag ha läst att man kan kompensera för all utsläpp man orsakat genom att köpa träd som planteras. Kanske jag ska kolla upp det...

Hormontest

Jag tycker hormoner är intressant. Speciellt då mina tydligen är huller om buller. Hörde att alla människor har mer eller mindre obalans på sina hormoner (beroende på gener, motion och kost) Jag är tydligen född med en viss obalans (gener) Det kan alltså vara hormonerna som styr om du är sugen på alkohol, sex, sömn, depressioner, sött, salt, ger efter för impulser lätt, dlig ekonomi, osv. Mycket intressant.
Jag hittade en hemsida med en enkel test som jag vill dela med mej av. Pröva om ni törs!
Jag har naturligtvis redan gjort testen. Det var gratis och roligt.

Dr Phil blev girig

Dr Phil ska få sparken. Det är antagligen rätt. Jag har ju inte sett hans program på fem år så jag borde inte säga att han är bra, men jag tyckte han var bra då. Jag har hört att hans program har blivit förskräckligt, typ Ricki Lake-aktigt. Snaskigt och förnedrande. Det var den karriären bortslarvad. Han blev lika desperat som dokusåpakändisar, gjorde allt för att få synas. Han var visst mer mänsklig än jag trodde.
Nu är det hans tur att gå i terapi...

Äntligen helg!

För mej började helgen redan kl 13 idag. Min man är borta denna helg och kommer hem först på måndag så jag har planerat veckoslutet ganska bra. Jag har varit på biblioteket och lånat två filmer. "Linje lusta" och "Who´s afraid of Virginia Woolf?"
Egentligen hade jag tänkt låna några musikaler men dom var visst inte inne så dessa får duga.
Äntligen helg!

Barn och vuxna

Jag läste något intressant i en bok. En psykologibok kan jag tillägga. Det handlade om barn och vuxna.
Förr var barndomen lång och följdes av en kortare tonårsperiod och sedan var man vuxen. Men nu har barn perioden blivit kortare och tonårsfasen kommer tidigare och verkar (ibland) aldrig gå över. I samhället i dag strävar många vuxna efter att se unga ut och bli av med rynkor och klä oss och leva som 20 åringar. Det är vuxna som inte vill växa upp utan roar sej på krogen och lever fortfarande ett ungdomsliv. Vad är det för förebilder? och varför skulle yngre människor vilja bli vuxna när vi äldre visar att vi vill vara yngre?
Jag tog i alla fall åt mej av den texten. Och i ärlighetens namn är det väldigt trevligt att vara vuxen och självförsörjande. Det är roligt att vara ansvarsfull och veta vad som är rätt och fel, känns ganska tryggt faktiskt. Om vuxna verkar bittra och tråkiga beror det inte på åldern utan på att dom inte mår bra, vilket dom antagligen inte gjorde när dom var yngre heller.
Jag trivs bättre som vuxen, då kan jag skräddar sy mitt liv så det passar just mej, och det är bra.

Jag ska vara modig igen

Det händer redan bra nya saker på det nya året. Jag har blivit tillfrågad att föreläsa om traditionell tatuering på kosthögskolan här i Umeå. Jag har inte tackat ja än, men jag vill det. Pratade med min lärare om det idag och jag får läsa och skriva min föreläsning på skoltiden. Det känns toppen! Hoppas jag får ordning på den så det blir bra och jag kan tacka ja utan att vara orolig över att misslyckas totalt. Jag ska vara modig och göra sådant som skrämmer mej lite. Klarar jag av det växer självkänslan och går det inget bra dör jag i alla fall inte.

Min önskan

I morgon ska jag tatuera min vän Linnéa. Hon undrade vad jag ville ha för körsbärsblommorna jag ska göra.
Jag sa att jag ville ha Johan Rheborgs autograf, ett signerat foto helt enkelt.
Jag tror inte jag får det. Men jag tror hon jobbat lite på det i alla fall, ibland kan det ta lite tid, kanske flera år, vad vet jag? Själv tänker jag inte lyfta ett finger för att tigga/köpa den. Det kanske uppfattas som om jag vore besatt av honom på något sett och det är jag ju inte. Jag är ju helt normal. Jag missade honom på den där sport galan för någon dag sedan. Det är väl ett tecken på icke besatthet? Nu får Linnéa stå för all galenskap med sina terror mail till honom (eller hur hon nu går tillväga).
Stackars henne, men den som vill bli fin får lida pin.

Varning för lokalradio

Åh nej, av misstag råkade vi få in lokalradion i bilen idag. Nu har jag en mindre bra Agneta Fältskog låt i huvudet, från 80-talet, det sämsta musikdecenniet någonsin. Hur ska jag kunna somna lycklig idag?

Svimma, jag?! -Nej.

Idag frågade vår son om jag svimmat någon gång. Jag svarade ärligt att jag har aldrig svimmat men om jag ställer mej fort upp kan jag bli lite yr (headrush).
Sedan frågade han om jag kände någon som svimmat någon gång. Då berättade jag om en av mina kunder hade gjort det en gång, vilket fick mej att minnas en annan obehaglig incident.
För många år sedan tatuerade jag och min man i samma rum. Vi hade hade kunder samtidigt och då råkade min mans kund svimma. Kunden satt då upp i en gammal tandläkarstol, men den fälldes snabbt bakåt så han låg ner istället (man vill ju få tillbaka blodet till huvudet) Så kvicknade han till. Min kund som såg allting, var tydligen inte lagd åt det empatiska hållet utan säger högt:
-Du svimmade, det såg jätteäckligt ut. Ögonen rullade i huvudet på dej och blev alldeles vita. Och precis här avbröt jag hennes babblande. Det kanske inte är det man vill höra när man vaknar upp.
Inte jag i alla fall

Första dagen i skolan

Det var bra, känns roligt att komma tillbaks till skolan igen. Jag har pratat med min lärare och nu har jag fått en timme på morgonen (en dag i veckan) där jag får skriva fritt om vad jag vill. Det känns bra, även om jag egentligen vill ha en timme varje morgon, men detta är en början i alla fall.
Jag har flera idéer till noveller som jag vill komma igång med och nu kan jag göra det på skoltid.

Jag har hämtat sjuka barn på dagis idag. Feber. Normalt är dom glada när vi hämtar dom men idag var dom bara hängiga. Min son hade tappat sin andra framtand men var inte alls exalterad över det. Tur att jag går i skolan i morgon. Min man tar barnen på förmiddagen och jag eftermiddagen.

Det är faktiskt inget roligt!

Idag var sista dagen att hämta ut mina efterlängtade Henrik Schyffert biljetter. Jag har tjatat på min man varje dag: "kan vi inte ta ut biljetterna idag, jag dööör om jag missar dom" Och till svar har jag alltid fått: "Inte nu, vi tar det senare"
Ni förstår nog redan här vad som hänt.
Jag fick inte mina biljetter på rad 1. Nu har jag fått boka om och hamnat på rad 6. Jag kommer säkert inte höra någonting där. Dessutom måste jag köpa en teater kikare för att kunna se något. Men det spelar nog ingen roll med min tur kommer jag ändå få en gigantisk man framför mej som blockerar hela sikten ändå.

Snö på tvättlinor

Idag får Martina Haag sin dotter. Jag har följt hennes blogg i veckor nu, och i dag 14 dager efter beräknat datum, ska dom äntligen få ut bäbisen. Bra, då kan jag sluta läsa den nu. Ägna mej åt viktigare saker som att jobba, läsa böcker, och läsa läxor.

Det snöade idag. Nu är det väldigt mycket snö överallt (tycker jag) Så tittade jag ut och såg mina tvättlinor. Jag tycker det ser konstigt ut att två linor kan samla på sej så mycket. Kanske det är en vanlig syn här i Umeå, vad vet jag? Jag tyckte det var ett: "kodak moment"
Vilket i sin tur påminner mej om att jag måste köpa fotofilm. Jag ska ju börja fota analogt.
Jag skulle hängt bäbiskläder på tork (som det kunde snö på) så skulle det bli ett "konstfoto"

Mat

Gravad lax, kokt potatis och hovmästarsås. Det blir inte roligare än så.

Yoga

Idag testade jag yoga. Jag kommer ihåg att det var ganska roligt och att jag var lite av en gummi människa förr. Men nu är jag lika böjbar som en flaggstång. Det händer inte så mycket när jag försöker böja på kroppen.
Jag ska ligga på golvet och sedan ska alla kroppsdelar upp mot taket. Dvs. fötter, ben, bäcken. Det gick ju, men det såg inte så graciöst och smidigt ut. Min tidigare yogalärare var 50 år och kunde röra sej som ett gummiband. Han kan säkert stå upp och ner på bara pekfingret.
Jag har kollat upp en hormon yoga som garanterat får bort pms. Ärligt talat vet jag ju varför jag har pms. Det är för att jag äter fel och motionerar för lite. Men nu är de dåliga dagarna räknade, den tiden är över.
Tack och lov.

Och på den sjunde dagen vilade han

Swooosch!
-Vad var det?
-Din lediga söndag.
-Jaha, har jag varit ledig?

Vänsterprassel

Min man har börjat dejta sin gamla flickvän igen. Dom umgås varje kväll nu tror jag.
I början när jag och min man precis träffat varandra umgicks dom jämt. Nu är hon tillbaka. Med sina långa ben och smala midja. För att inte nämna hennes skjutvapen.
Om hon gör honom lycklig och glad får dom hålla på så länge dom vill. Det är bara trevligt att ha en extra glad man för ögonblicket.
Hoppas det håller i sej.

Rädd och modig

Idag var jag modig. Jag hittade på en dikt på lunchen (tog tre minuter) sedan läste jag den högt för min klass.
Jag har dikt fobi.
Någon tjej i klassen verkade vara rädd för det mesta. Då tänkte jag...vad är det värsta som kan hända?
Och så tog jag mod till mej och läste högt.
det kändes ganska menlöst och inte så farligt.
Ingenting farligt hände. Ingenting hände faktiskt.
Jag ska fortsätta göra saker jag är rädd för.

Dikterna var så personliga att det kändes som vi hade gruppterapi. Jag gillade inte det, hur ska man kommentera någons dikt eller liv på ett bra sätt? Kändes som om hela klassen hade tvångsterapi mot sin vilja, eller mot min vilja i alla fall. Ska det vara så? hur ser det ut i andra länder?

Jag är rädd för klychor.

Det finns inga ord

Varför tänker jag på bajs och köttbullar?

Film

Ikväll har jag lurat min man att se en tjejfilm. Jag lånade den för snart en vecka sedan på biblioteket och har inte lyckats se den än. Jag ville se den i dag på förmiddagen, men min man tyckte det inte var något bra då vi hade barnen hemma.
-Vad handlar filmen om? frågade han
-Om någon författare, svarade jag. Jag visste faktiskt inte alls vad den handlade om. Jag lånade den bara för att Gweneth Paltrow hade snyggt hår på omslaget, men det sa jag inte då.
-Jag kan se den med dej ikväll, sa han. (den måste lämnas tillbaka imorgon, lördag)
-Ok, tyckte jag.
Nu har min man läst recensionerna, dom kommer från; Hennes, Amelia, Plaza kvinna och Nils Petter "Liket" Sundgren.
Jag tror inte han ser fram emot kvällen som jag gör.

Bra citat

Det stod en bra grej i boken jag läser:

"lycka är inte få det man vill ha - det är att vilja ha det man får"

jag gillade det. Men jag ska fortsätta jaga mina framtidsdrömmar i alla fall, kanske jag får dom också.

Skolan knackar på dörren

Fredag i dag. Jag och min man är redan helg slöa och orkade inte ta barnen till dagis. Det snöar vitt ute men det är ganska svart ändå. Min skola börjar först klockan ett idag så jag får slappa lite och ladda batterierna. Egentligen har vi en dikt läxa som ska vara klar tills i morgon. Men jag måste än en gång säga att dikter är inte min grej. Jag kan läsa dom men jag vill absolut inte skriva dom. Men jag ska väl tvinga ner något på papper ändå...
Läste i DN i morse om en kille som tydligen skrivit en fantastisk novellsamling. Stefan Lindberg hette han visst "I gorans ögon" tror jag boken hette. Det betyder att jag borde gå till biblioteket och låna den. Jag gillar noveller bäst. Det inspirerar mej.
Nu ska jag fortsätta med psykologboken "ordet är ditt" av Patricia Tudor Sandahl. Essän till den skulle varit klar idag. Mitt dilemma är: Ska jag skriva en dålig essä utan att ha läst hela boken? eller läsa boken, skriva en lite bättre och bli några dagar sen med den? Jag vet inte...

Det är svårt ibland

Jag försöker få mina hjärnhalvor att samarbeta bättre. Det gör jag i hemlighet genom att träna aerobics framför TV;n med Elle Macpherson. Jag testade första gången igår kväll.
Det var INTE roligt. Dom på TV;n hoppade till höger, jag till vänster. Armarna till höger, jag till vänster. Det var jättesvårt. För att inte tala om deras fotarbete. Framför, bakom, tre steg hit tre steg dit.
Jag fick ingenting att fungera. Det är en av anledningarna till att jag aldrig vill gå på något träningspass med andra. Jag skulle bara krocka med folk hela tiden.
Jag gick på kundaliniyoga (tio gånger) en gång. Efter tio gånger klarade alla av det där komplicerade vi gjorde på slutet. Dvs alla utom jag. Min instruktör skrattade hjärtligt åt mej då jag spretade som en spratteldocka med armar och ben åt fel håll (längst bak naturligtvis).
Funderar på att filma när jag försöker så ni får se hur illa det är, men jag kanske inte törs lägga ut det. Kanske det är för förnedrande? Det är ju skillnad ord och en video. En videosekvens säger kanske för mycket? vad vet jag...

Lika som bär?

Jag skriver en essä efter att ha läst Hans Gunnarssons novell samling "En kväll som den här"
Igår sa jag till min man att Hans är så bra, att det vore roligt att lära känna honom.

"Hur ser han ut?" frågade min man.
"Han ser ungefär ut som dej" svarade jag. "Lite rött i håret och orange skägg"
"Det låter ju inte alls som mej" svarade han.

Då insåg jag har olika vi kan uppfatta varandra.

Alla barn i samma familj, med samma föräldrar och samma barndoms händelser, upplever ju barndomen på olika sett naturligtvis.

Någonstans är han lite lik Hans Gunnarsson (för mej)

Schema

Idag gäller följande:

-Plugga
-Skriva
-Skriva ännu mer
-Fokus, inte sitta framför datorn.
-Inte titta på Oprah
-Inte ge upp

AAAAAAAAAAAAAAAAH!

Vem har fått biljetter till Henrik Shyfferts show, längst fram rad 1? Vem får barnvakt och kan gå med sin man och se det?
-JAG! Ha ha ha ha ha, jag är så glad att jag kan inte sluta skratta. Jippi! Ibland lönar det jag att vara mej. Äntligen har jag lite flyt!
Jag måste ta mej till Luleå för att se det förståss men det är ju bara roligt för mej.
Jag vill ju alltid dit ändå.

Shopping

Idag köpte jag två triss lotter. Jag vann ingenting. Jag vill ha pengar, mycket pengar. Jag vill nämligen ha en sommarstuga eller ha råd att bo på hotell halva sommaren i år, så jag behöver minst 500 000. Det betyder att det blir svårt att spara ihop så mycket pengar på sex månader. Det blir trisslotter och lotto som gäller.
Och bara för att jag känner mej fattig så råkade jag gå på stan och hitta massor med nya kläder som jag vill ha. Naturligtvis köpte jag inga. Jag blir ju inte rikare av att handla kläder på rea.
Men jag kunde inte hålla mej från att springa in på Bodyline och köpa ID lipgloss som förstorar läpparna. Blev det någon skillnad egentligen?

Oprah

Jag tittade lite på Oprah idag. Det handlade om klimakteriet. Jag fann det ganska roande, en tant i vitt hår satt och sa saker som:"blir ni torra i vaginan finns det hormoner att ta. Ingenting tyder på att man får mindre sexlust när man blir äldre." och "tänk på någon sexig kvinna, tänk att du är henne och hitta det du tänder på" Min man satt bredvid mej och flinade lite. Han tittade inte på programmet men råkade höra vad hon sa titt som tätt.
Han undrade, om det var ett program som handlade om männens könsorgan, hur skulle det uppfattas?
Jag vet inte, kanske skulle männen jubla? "prata snälla ord till era penisar så blir dom glada, titta er i spegeln och säg att ni är vackra" kunde den där tanten säga då.
Det verkar väl inte så konstigt...
Men en sak som den där damen sa intresserade mej. Hon sa att hjärnan ville bli berusad, den kräver det och om den inte blir det ser den till att bli det. Hon sa att om man mediterade, motionerade och hade sex regelbundet skulle inte vi behöva ta till saker som alkohol, droger och socker. Det gillade jag.

Hår

När jag växte upp hade kossorna horn på huvudet, det fanns två tv kanaler att välja på och papporna kunde permanenta sina hår. Jag förstår att det är annorlunda idag och att alla inte vet att man är ganska ful ny-permanentad, därför berättar jag det nu.
Mitt hår är inte klart än, först om två veckor då de värsta lockarna lagt sej och jag kommer närmare mitt önskvärda resultat.
Just nu ser det bara ut som en ganska krullig page. Ni som inte kan föreställa er det i huvudet kan titta på bilden.

Mitt nya hår ska mogna en stund till. Jag vill ju inte se ut som Madonna gjorde på 90-talet.

Dilemma, miljö eller hälsa?

Ja, vad ska jag välja nu då? ska jag vara miljövänlig och spara energi genom att släcka alla lampor i huset eller ska jag bry mej om min hälsa och tända alla lampor?
Det är mycket mörkt ute idag. Jag har läst att man kan kompensera upp det med att sitta i väldigt ljusa rum med mycket lampor så blir man inte lika trött och hängig.

Idag väljer jag tyvärr hälsan. Lamporna tänds och miljön blir lite sämre.

-Det var Caroline som gjorde det!

-Vad dumt, jag glömde ju säga var jag fixade håret. Det var på Headline (på Strömpilen) hos Caroline.
Satan vad bra hon var. Jag har aldrig gått hos henne förr men det var verkligen värt att ta sej dit. Till skillnad från de andra salongerna jag varit på hade hon MASSOR med olika permanentspolar i alla möjliga former och storlekar.
Dessutom smög min gamla klasskompis Annica omkring i bakgrunden och förgyllde tillvaron. Jag har sällan träffat på så unga människor som arbetar så proffessionellt och självsäkert.
Jag är en lyckligare människa nu.

Nytt hår.

I dag har jag skaffat mej en ny image. Jag har permanentat håret. Det är mest 60-åriga tanter, och jag som gör gör det. Fast först klippte vi av mej håret. Jag hade ju långt hår för en gångs skull. Det har jag inte sett då det mest varit på ryggen eller uppsatt i en "boll" liknande grej i nacken. Men när hon kammade i det och visade, var håret faktiskt en bit ner på ryggen. I en sekund ville jag säga: "klipp bara topparna" men sekunden senare kom jag ihåg hur menlöst mitt hår är där bak.
Det bästa med att inte ha en frisyr är att det kan inte bli sämre när man klipper det, därför var jag aldrig orolig över resultatet.
Jag var nöjd men det kommande resultatet redan innan hon satte saxen i håret.
Min nya "vuxen" image innebär också jag ska satsa mer seriöst på universitetet vilket innebär att jag måste läsa den där boken NU.

Ny vecka med dagis

Gud vad det är mörkt ute. Den här tiden på morgonen brukar jag ligga och sova, eller...i alla fall ligga kvar i sängen. Men denna morgon kl 8.26 har jag redan ätit frukost och satt på make upen. Snart ska vi ta barnen till dagis och jag ska få skjuts till frisören för att få en ny seriös image. Bäst att ta med sej läxan också.
Jag har en känsla av att denna vecka kommer att gå till annat än att läsa läxor...deadline på fredag.

Finns det tur?

Idag blev min man med familj bjudna på nybakat bröd hos filmmakaren. Han som följde med min man till Japan för att filma en dokumentär. Det var jätteroligt att se hur filmer blev/blir, (den inte är helt färdig redigerad än.)
Jag har inte sett några rörliga bilder alls från när dom var i Japan. Jag tyckte han hade fångat min mans funderingar och hans sökande väldigt bra.
Jag själv gillar inte att resa så mycket, det är nästan mer jobbigt än kul faktiskt. Min bästa resa var nog en av gångerna när vi var i Las Vegas, kanske andra gången? eller tredje gången...definitivt inte fjärde gången i alla fall (då var vi fattiga) Det var ju lite speciellt och sitta och spela ihop till matpengar i nickel-town mitt i natten. Kanske man kan skratta åt det så här efteråt ändå...ha ha ha. Nej det kan jag inte! Såren och förnedringen sitter för djupt.
Undrar om det är kul att spela på kasino i Japan? Antagligen roligare än i Sundsvall. Det är inte samma sak att spela med svenska pengar. Det är ju liksom RIKTIGA pengar.
Nej, imorgon ska jag köpa två trisslotter och kanske jag ska testa spela på Lotto ändå, det var ju kanske 20 år sedan jag gjorde det sist. Undrar hur det fungerar nuförtiden?

Jag har en ny pojkvän

Jag har glömt att köpa biljetter till Henrik Schyfferts försvarstal till 90-talet. Måste göra det omgående. Undrar om jag ska köpa en eller två biljetter? Det är ju alltid roligare att gå tillsammans med någon, men jag har ingen att gå med.
Jag köper en. Då har jag något att se fram emot.
Min man tycker att vi (han och jag) umgås för mycket (män har större behov av att vara själva) så jag måste hitta på saker som tar mej från hemmet. Synd att saker och ting kostar. Jag saknar sommaren för då kunde jag cykla in till stan helt gratis. Vad jag senare skulle göra där vet jag inte. Biblioteket kanske...
Undrar om Johan Rheborg kommer något till Umeå? Min man kallar honom för min pojkvän! Det roar mej lite.
Vad kan jag säga? Jag gillar min nya pojkvän.

Ja/Nej?

Ibland är det svårt att hitta sina gränser. När ska jag stå på mej och få min vilja igenom, och när ska jag ge vika och låta någon annan ta över? När är det superviktigt och när spelar det inte så stor roll?
Idag hade jag och min man (som vanligt) samma vilja om något, men vi ville gå tillväga på olika sätt. Det blev krångligt.
Är det inte bland det viktigaste i en relation att lära sej kompromissa?
Men efter tio år är det kanske inte så roligt att ge efter för att göra den andra glad längre... Eller är det för att man känner sej lite överkörd att man inte skulle stå ut med att låta sin partner bestämma något än en gång?

I vår förra lägenhet, en etagevåning i Stockholm, sa vi att vi skulle inreda en våning var. Är inte det lite vansinnigt? Vi gjorde nog inte det ändå, båda frågade vi efter tips hos varandra i alla fall men man slapp det där värsta "jag bestämmer" situationerna.
Jag och min man är båda väldigt beroende av varandra. Det tycker jag är bra. Han är bra på allt jag är dålig på och vice versa.
I dag verkar den självständige människan hyllas, men jag undrar, om alla nu är så bra på allt och vi inte har något behov av varandra är inte det lite tråkigt och ensamt? Är det inte lite modigt att våga göra sej sårbar och är det inte lite skönt att känna att man behövs i någons liv?

Jag får helt enkelt klura på mina ja/nej ett tag till. Kanske jag kommer fram till vad som är viktigt och oviktigt om en stund.

Det är tydligen fredag idag

Hela dagen försvann, vad var det som hände?
Jag har tatuerat två svalor med några banderoller och så har jag städat i dag. Fast i huvudet har jag gjort upp en plan över hur jag ska gå till väga med det nya året. Jag har nämligen fått en idé. Den är lite hemlig än, så det kanske var dumt att överhuvudtaget nämna den. Hur som helst, går det framåt med min detox kur och acnen har snart blommat ut för fullt i mitt lilla plyte. Lagom till skolstart den 14 januari kommer jag se ut som en fullfjädrad tonåring. Eller kanske inte. Mer som en 35 åring med finnar kanske...men det är ju övergående.
Fick reda på att min deadline på essäerna är först nästa fredag vilket är en gudagåva. Barnen är på dagis hela nästa vecka så jag har dagarna fria till att läsa, skriva och träna. Jag har ingen större koll vad det är för datum eller dag nu när jag är sååå ledig.

Spel ska bli min nya hobby

Just nu sitter jag i Mosjö strax utanför Vännäs och jag tog med mej datorn för att skriva lite på min läxa. Men så upptäckte jag att dom har ju bredband...så trevligt!
Våra vänner här har hästar, hund, katter och nu även fiskar. För drygt ett år sedan var jag och min familj djurvakter åt dom när dom var bortresta. Det var lite läskigt då vi även fick ta hand om hästarna. Jag kan ingenting om hästar. Har mest bara sett dom på bild faktiskt. Men nu vet jag att om man sätter på grimman fel så kommer hästen loss och kan traska runt hur den vill i stallet. Men det gjorde visst ingenting (hon fick bara i sej mer hö) men det var lite jobbigt att upptäcka att det saknades en häst i båset när jag öppnade stalldörren.
Hur som helst...Det är alltid trevligt att vara här och jag längtar redan nu efter att någon gång i mitt liv bo på landet (med stor trädgård). Jag saknar bara ett körkort och två miljoner. Funderar på att börja spela på Lotto en gång i veckan detta år. I dag när jag stod i kö på Ica kunde jag läsa alla vinstogrammen som var uppsatta där. De flesta var gröna och det stod Lotto nere i högra hörnet. Nu ska jag börja spela, det kanske är roligt?

Stress

Jag har deadline i morgon på att skriva två essäer, två sidor var. En på en fackbok och en på en skönlitterär bok. Det känns lite stressigt. Jag har inte läst faktaboken men jag har bläddrat lite i den. Den verkar supertråkig. Jag ska verkligen anstränga mej här allt jag kan. Det är Patricia Tudor Sedahls "Ordet är ditt" som handlar om att skriva dagbok.
Jag som ska tatuera i morgon. Jag har väl inte tid med sådant, jag vill faktiskt just nu hellre jobba.
Bäst att börja läsa nu...

Hans Gunnarsson och jag delar säng i kväll

Jag kollar Martina Haags blogg hela tiden bara för att kolla om den där bäbisen ploppat ut. Det stör mej. Jag har till och med börja läsa alla kommentarer som finns på bloggen. Det är att hamna i bäbis världen igen. Skrämmande, men jag kan inte sluta följa den.
Vi har kollat på "24" och det är ju också ganska beroende framkallande. Bara två avsnitt kvar nu. Jag tycker säsong sex har varit ojämn och med ganska dåliga repliker. Jag är lite besviken, men kanske jag hade för stora förhoppningar?!
Jag har läst ut Kajsa Ingermanssons "Lyckans Hjul". Min man frågade varför jag fortsatte läsa den om jag nu inte gillade den så mycket. Jag svarade att den är inbunden och dyr, det vore dumt om den ligger oläst. Jag undrar om det var sant eller om jag ljög? Nu tänkte jag börja med Hans Gunnarssons "Någon annanstans i Sverige" Den måste vara bra. Han skriver helt i min smak Han är en person jag skulle vilja ha middag med. Och Tage Danielsson och min man måste vara med naturligtvis. Min man är bäst på middagar, han är alltid intressant (eller så läser han intressanta böcker?)
Nu ska jag och Hans hoppa i säng.

Dröm

En av fördelarna med att fortfarande vara ledig är att jag kan ha sovmorgon, och har jag sovmorgon kan jag ha sådana där mysiga drömmar man bara har tidigt på morgonen. Jag drömde att jag gick in i en liten nyöppnad klädaffär (i Luleå) där alla kläderna var precis i min smak. Supersnygga kläder, blusar, klänningar, jackor (inga byxor dock) i fantastisk smakfulla färger (inget skrikigt) Av någon anledning skulle personalen göra ett ärende så jag fick hoppa in och ta betalt, svara i telefon osv. eftersom affären var ganska ny öppnad och allting där inne väldigt dyrt var det inga kunder. Telefonen ringde en gång men jag visste inte vad jag skulle svara då jag inte kunde namnet på affären. Och så hände det lite annat, men det roliga var att när jag vaknade hade jag en enormt stor lust till att designa kläder, det har jag aldrig varit intresserad av tidigare.
Jag har inte gjort det idag men jag har städat min garderob istället. Och dessutom strukit alla mina skrynkliga blusar!!! Det här en ny konstig sida av mej jag inte känner igen. Jag har aldrig gillat att stryka men idag var det trevligt och avslappnande.
Kanske jag är vuxen nu?

Allt är bra, bättre och bäst

God morgon! Jag mår prima och kollar B-kanalen med min son. Resten av familjen sover än.
Ja, jag har lite ångest över det nedre inlägget men det kan jag leva med. Det konstiga är att nu när jag läser det själv, verkar jag vara missnöjd på något sett. Men det är jag inte! Jag var jätteglad och på ett toppen humör när jag skrev det. Vad konstigt att det blev så. Det är inget bra att skriva när jag druckit lite vin. Men nu är det slut med det. Jag börjar det nya året i hälsans tecken. Har köpt en detox-kur som jag ska starta med idag.
I dag önskar jag förresten att pizzaexpress fanns i den här staden, eller vad som helst som har färdig mat och delivery.

Gåttb nytt är

llt jag väntat på denna kväll var att ;Martina Haag skulle få sitt fjärde barn (-häxa, jag då?)
Men det verkar inte kommit än. Min man skarattar och frågar om hon är en nagel i ögat. Jag vill vara cool och säga att "det skiter väl jag i"
Men det gör jag inte. Jag gråter inombords. Och äe kaske lite full och har svårt för artt staba just nu, mendet skiter hag i. Nu ska hag sova. Kanske 2008 har någor rpligt att komma med, vaf vet jag=n Alla jag känner är 20 år och skisnygga. Jag är en gammal vissen tiulpan.
Sov gott, ingen ångest imorgob va+ Då ska jaf städa dagis!

Karam / Ingela