Jag skriver en essä efter att ha läst Hans Gunnarssons novell samling "En kväll som den här"
Igår sa jag till min man att Hans är så bra, att det vore roligt att lära känna honom.
"Hur ser han ut?" frågade min man.
"Han ser ungefär ut som dej" svarade jag. "Lite rött i håret och orange skägg"
"Det låter ju inte alls som mej" svarade han.
Då insåg jag har olika vi kan uppfatta varandra.
Alla barn i samma familj, med samma föräldrar och samma barndoms händelser, upplever ju barndomen på olika sett naturligtvis.
Någonstans är han lite lik Hans Gunnarsson (för mej)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar