Min man kom hem i eftermiddag och ett litet kaos utbröt fast under ganska kontrollerade former. Han packade upp sina prylar och sedan blev det lite tyst. Min son frågar: "Sitter pappa vid datorn?" "Nej, han är och handlar mat" svarade jag. "Kunde inte du ha handlat mat? pappa har ju jobbat hela helgen och är trött, det ska väl inte han behöva göra?" Ojdå, inte visste jag att barn kunde tänka så? Jag sa naturligtvis att han hade rätt, men då jag inte har något körkort (eller pengar) blir det ganska svårt.
För övrigt har jag en liten hemlighet: Jag ska börja tatuera igen! Vi letar lokal (en hemlig lokal) och jag tänker bara tatuera tjejer och endast traditionellt. Inget hemtecknat klotter! Hi hi hi...
Bara ni som läser bloggen vet det. Så shysssss! Jag är inte till för alla.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Hihi! Vackert.
Jag tror på att inte utesluta saker ur livet. Framförallt inte saker man egentligen är bra på.
Jag har en kompassros på insidan av min vänstra underarm, som du gjort. Den ger mig glädje varje dag. Nu ger den även min lilla snart ettåriga dotter glädje när hon ser den.
Nu blir jag glad för alla de som du kommer att ge glädje i framtiden. :)
Smart att nischa tatueringen till sånt som du själv känner för...
Elin, vad roligt att höra, det gör mej verkligen glad. Jag har varit väldigt kluven i denna tattoo fråga och jag vet fortfarande inte rätt och fel. Min teori är allt som är roligt att tatuera är rätt och det som ger mej ångest är fel. Men ingenting är svart eller vitt så det är ett evigt funderande.
Men jag är helt säker på att traditionellt är bra, precis som din kompassros. Därför fungerar det alltid.
Oj! Va bra! Hurra!
Jag håller med Elin, du är bra på tatueringar.
Tre kunder dyker upp i sverige under 2008
Kram
Oj, tryckfels-Nisse var visst i farten. Jag gör ett nytt försök:
Vad roligt!
Jag kommer aldrig att glömma första gången jag satte min fot i er förra studio. Känslan går nästan inte att beskriva. (Jag önskar jag kunde skriva som jag pratar, men jag ska göra ett försök). Eftersom jag aldrig förut hade varit i en tatuerarstudio, men ändå haft en bild av hur det det oftas är(läs svart, krom och hårdrock).
Snacka om att jag blev förvånad!
Först trodde jag att jag gått fel, men sen visade det sig att jag inte kunde ha kommit mer rätt.
Jag ser fram emot att någon gång åka 60mil för att se om det känns likadant...
Skicka en kommentar