Det är något slags väder ute. Och jag måste skriva dikter. Jag har inget emot dikter, jag förstår bara inte vad som är bra med dom. Det finns säkert massor med dikter som jag skulle gilla, men ändå... det är inte för mej.
Fast jag MÅSTE skriva en eller några. Det är vår läxa på Universitetet.
Haiku. Ska handla om naturen. 5,7,5 det är takten. Jag har inget bra taktsinne. Jag kan inte ens hoppa i takt till musik.
Versaler och konsonanter. På min andra skola har jag fått alfabetet inplastat 5X10 cm. Bra att ha i fickan. Kontrasten mellan mina skolor är markant.
Så här ser det ut utanför vårt sovrumsfönster. Var är dikten någonstans?
Jag får göra mitt bästa.
2 kommentarer:
Jag måste fråga - vad menar du med "dikt väder"? Är det en oavsiktlig särskrivning så du menar "diktväder" eller ligger vädret dikt intill, det är det poetiska jag inte förstår. När det är gråfuktigt med regnblöta löv kan vädret kanske kännas dikt mot kroppen under cykelturen!
Kanske jag har något att lära här. Jag skulle bara skriva en dikt (vers) och tittade ut (då det skulle innehålla natur.) Jag visste inte om det fanns något ord som heter diktväder, därför särskrev jag det.
Det poetiska fattar inte jag heller. Är det poetiskt att säga diktväder? Oj vad jag krånglar till det.
Vad jag menar med dikt väder var att: Folk som skriver dikter gör det kanske när det är tråkigt väder ute.
Skicka en kommentar