Jag cyklade iväg och skaffade ett träningskort, sedan tränade jag. Nu är jag bunden till det i ett år.
Hoppas det är bra och inte dåligt.
När jag cyklade hem mötte jag min granne. Jag berättade om min mjuka hjärna, och frågade vad jag skulle göra åt stressen. Hon sa att motion var bra och erbjöd sej att massera mej ikväll.
Vilken gullig granne jag har, och jag som bara kallade henne granne i mitt förra inlägg. Jag borde nog sagt vän ändå.
Kanske jag har mer vänner än jag tror (kan det vara sju?). Om jag dog imorgon, undrar hur många som skulle komma på min begravning? Kanske grannarna skulle komma, vad vet jag?
Har fått kritik på att jag har lite bilder på bloggen. Så här är en till dej Micael. Min son har just tagit den, min dotter ville att jag skulle hålla i apelsiner i öronen, var annars?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar