Har köpt en bok idag.
Min lärare hade läst en text jag skrivit. Hon funderade ett tag och så sa hon: "Du borde läsa "Den vidunderliga kärlekens resa" jag tror du skulle tycka om den."
Idag är den min.
Jag sa till min man idag:" När jag var liten, innan jag kunde skriva, ville jag göra "historier" men sedan kunde jag ju inte skriva (pga. dyslexin) så jag tappade lusten"
Han svarade: "Men idag KAN du ju skriva, så det är ju bara att göra det"
Jag har mycket att ta igen, men även de längsta resor börjar med ett litet steg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar