Johoooooo! Ett steg närmare

Jag tog tjuren vid hornen igår. Nu är det klappat och klart. Jag går min sista dag i skolan på onsdag nästa vecka.
Det gick jättebra att berätta det för min lärare. Hon var professionell och stöttade mej i mitt beslut.
-Det är klart att du måste gå vidare, du kan ju det här nu, sa hon
Vilken lättnad! Jag som förväntat mej att hon inte tyckt jag varit mogen och att jag behövde öva mer på stavning, grammatik eller något annat.
Vi hade precis lyssnat på "Alkemisten" (bok) så jag hänvisade till att "man måste följa sin dröm" och det tyckte hon jag absolut skulle göra.
Jag är inte van vid att "chefer" blir glada när jag måste gå vidare i livet, snarare tvärtom. Klasskompisar och arbetskompisar blir lite ledsna och tycker det är tråkigt, medan lärare och chefer tycker att man sviker dom. Det är min tidigare erfarenhet. men nu fick jag en ny.
Trevligt!
Snart kan mitt nya liv börja. Då är jag ledig och kan skriva noveller varje morgon...åh, vad spännande, åh, vad skrämmande.
Undrar vad jag då kommer att hitta på för ursäkt för att inte skriva?