Det känns som om jag varit med i en sketch, men sanningen är att jag varit på middag. En mycket obekväm middag med 120 gäster. Alla var nyktra. Det borde vara förbjudet att ha en nykter middag med 120 gäster och underhållning till det. Alla som var där var mina grannar. Jag kände igen kanske tio stycken. Jag kom sent och hamnade vid pensionärsbordet. Kanske det var bästa bordet ändå. Pensionärer tycker inte det är obehagligt att vara nyktra bland okända människor.
Damen till höger om mej tittade på mej hela kvällen. Hon tittade på när jag åt, när jag drack och när jag pratade (fast inte med henne). Jag visste inte om hon sökte kontakt eller om hon faktiskt inte kunde vrida huvudet åt det andra hållet. Jag tittade på henne några gånger och log men jag kom inte på något att säga.
Tack och lov var det underhållning. Men att få nyktra människor att sjunga kan ju vara en utmaning. Underhållningen var väl det enda som kändes tryggt, hon visste vad hon gjorde och gjorde det snyggt.
Förhyrda bussar skulle köra oss därifrån. Innan den tidiga bussen (kl 20.00) kom, greppades mikrofon och vi blev informerade om att det fanns gott om plats på den sena bussen (kl 23.00) så vi behövde inte skynda oss hem. Några minuter efter det reste sej de flesta upp för att klä på sej och fly fältet. Kanske 10-15 pers stannande kvar, jag var inte en av dom.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar