måndag 11 februari 2008

Vilken pärs!


Jaha, så var det gjort!
Novellen är klar och det var inte alls så lätt. Jag tycker inte ens den blev särskilt intressant, mer förutsebar och menlös. Jag är inte alls nöjd. Det dumma är att jag inte kan låta den ligga och falla i glömska, så jag senare kan plocka upp den och skriva den så den går att läsa. Och inte heller fick jag någon närkontakt med min huvudperson. Vem var han egentligen? Tydligen en patolog jag inte känner. Men jag tror han heter Hans, men det skrev jag visst inte ens i texten.
Läxan är i alla fall gjord och det är bra.

Jag kunde naturligtvis inte hålla mej från att läsa lite bloggar under mitt arbete. Och då hittade jag en rolig skrivtävling som månpocket har. Den vill jag naturligtvis vara med i. Jag har ju aldrig lyckats vara med och tävla i något så det verkar ju vara kul. Men när ska jag ha tid med det? Deadline om 8-9 dagar. Kanske jag hinner...om jag stressar...för då går väl allt fortare?...

2 kommentarer:

Anders Sparring sa...

Jag såg också den där skrivtävlingen. Den verkar spännande, men jag vet inte. Gick igång i varje fall. Funderar på ett stycke där den gamle pappan kissar i brallan. Som ett ålderstecken. Kan det vara nåt tror du?

Ingela sa...

Hi hi hi, ja det låter toppen! Äldre människor gillar nog inte heller rulltrappor som dom inte hinner kliva av eller på i tid. Dom står och stampar ett bra tag innan dom tar det stora klivet på, sedan är dom nervösa hela färden för det komplicerade av stignings-steget.
Jag vill också skriva, om jag inte hinner klart i tid kan det ju bli en novell eller något annat.
Det är i alla fall en väldigt bra skrivövning och det behöver jag.