Februari

Väntar på ett samtal som inte verkar komma...än. Kanske jag ska jobba på dagis i morgon. Jag vill, jag vill, jag vill. Hoppas, hoppas, hoppas.

När jag flyttade hit för några år sedan började jag gå en målarkurs. Det var trevligt och jag hoppades att kanske lära känna några vänner eller något åt det hållet. Jag kommer ihåg att jag frågade den äldsta i gruppen (nybliven pensionär) om vilken månad snön var helt borta här uppe i Umeå. Hon tittade granskande på mej och så svarade hon "Det är svårt att säga, snöhögar kan ju ligga kvar ganska länge...Jag kommer ihåg att en gång började det snöa i juni och morgonen efter låg alla små pippifåglar döda på marken. Det var länge sedan man jag kommer ihåg att jag och min dotter såg dom överallt"
Jag själv tänkte instinktivt "här vill inte jag bo".
Nu är det slutet på februari, alla barn på dagis har vinteroveraller och vinterskor. De stora barnen åkte skidor och de mindre stjärtlapp och de allra minsta sög på isbitar. Det roar mej enormt att se hur barn fungerar och tänker. I morgon kanske jag får jobba igen om någon i personalen är sjuk.

Jag hoppas, hoppas, hoppas.