Något jag läste på en blogg stör mej. Mycket.
Hur fungerar vissa människor egentligen? Hur tänker dom och hur kommer dom fram till sina åsikter?
Vad är logiskt och vad är paranoia?
Jag försökte diskutera det med min man, men han tyckte det inte ens var värt att kommentera. Svaret för honom var självklart. Efter det kände jag mej lite dum, att jag någonsin tvivlade på min åsikt. Det var ju självklart. Det gäller att inte trassla sej in i spindelns nät. Man ska väl inte vara extrem åt varken det ena eller andra hållet och det är här ett sunt förnuft behövs.
Själv har jag störningar kring blodsmittor (vilket gör att det är jobbigt hos tex tandläkaren som kladdar med sina blodiga handskar på allting tex datorer och lampor, lådor, handtagen på sina verktyg) men där tar jag ändå risken fast jag vet att hepatit sprids mest där.
Men det vore skönt att slippa oroa sej för det. Men vad är oddsen, och kan man verkligen skydda sej till 100%?
Tatuerare (som jag själv) kan ha dessa nojjor. Fick höra att på en större officiell middag (med tatuerare) hade dom steriliserat besticken. De var alltså förpackade i sterilpåsar och körda i autoklav. För ärligt talat, folk blöder ibland i munnen och diskmaskinerna på restauranger dödar inte alla bakterier. Vissa människor tycker kanske det är överdrivet, medan andra tycker det är självklart. Våra gränser är olika tack och lov. Det gäller att hitta en gräns man själv är bekväm med.
Jag tror jag ska skriva en novell om en störd människa nu. Kanske en överdrivet störd människa
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Ett tips för att minska nojjan är att vaccinera sig mot hepatit A & B.
Visst, det finns massa annat otrevligt man kan få i sig via blod, men någonstans får man nog dra gränsen... ;)
Ja jag tror jag vaccinerade mej mot det för många år sedan, men det håller väl inte hela livet?
Jag har råkat sticka mej i fingret några gånger under arbete, en gång kom det blod och då har jag faktiskt frågat kunden om smittor. Det finns tydligen något motgift man ska köra in i låret när något sådant händer men jag är lite nålrädd så det känns inte så lockande. Bäst att bara undvika blod helt enkelt.
Föda barn på sjukhus och stå i en osteril dusch (som tusentals blodiga kvinnor använt före en) när man är blodig och trasig var inte så roligt.
Men än så länge har allt gått bra.
Hittade dig via Ander S som jag hittade via Po Sedin :o) Krångliga, långa vägar... Tror att jag är en du kanske menar i ditt inlägg och jag skrev av mig lite i min blogg rallykantorn.blogspot.com Tänkte om du ville se det hela från min horisont. Coolt att du tatuerar, ett av mina mål är att våga skaffa en nån dag! När jag är vuxen och vågar ;o)
Fredrik Lindströms program var svinbra. Eller svin bra som du kanske skulle ha skrivit? Kram/Martin
Jag tror att man inte ska störa sig på andra, för det kan slå tillbaka...
Skicka en kommentar